Cancerfondens strategier för forskningsfinansiering

Cancerfonden vill fördela stödet till svensk forskning och utveckling enligt principer som möjliggör största möjliga framgång i kampen mot cancer. Föreliggande dokument avser att sammanfatta dessa principer.

Övergripande forsknings- och utvecklingsinriktning
Cancerfondens syften är att verka för cancersjukdomarnas bekämpande genom att stödja, organisera och samordna cancerforskning samt främja utvecklandet av nya undersöknings-, behandlings- och omvårdnadsmetoder. Cancerfondens verksamhet har utvecklats till att i dag vara den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Cancerfonden fungerar därigenom i praktiken som ett nationellt forskningsråd. Denna uppgift ligger inom ramen för Forskningsnämndens ansvar.

Enligt stadgarna skall Forskningsnämnden, ibland på eget initiativ men oftast efter ansökan, bevilja anslag till forskargrupper eller enskilda forskare och därvid i huvudsak agera efter de principer som gäller för de statliga forskningsråden.

Cancerforskning är till sin natur bred och spänner över flera vetenskapsområden. Det ligger i Cancerfondens intresse att främja god forskning inom hela detta forskningsfält. Exempel på viktiga forskningsområden är:

• Cancersjukdomarnas förekomst och utbredning
• Orsaker till cancer (tex genetiska faktorer, omgivningsfaktorer)
• Molekylära och cellulära mekanismer
• Prevention
• Diagnostik
• Prognostiska och behandlingsprediktiva faktorer
• Behandling
• Vård
• Palliation och rehabilitering

Cancerfonden finansierar både klinisk och experimentell forskning. Den kliniska forskningen kan i många fall leda fram till kunskap, som tämligen omgående kan omsättas i förbättrade rutiner inom diagnostik, cancerbehandling och vård. Mer experimentellt inriktade och grundforskningsbetonade projekt kan ofta inte förväntas leda till omedelbara behandlingsvinster men kan få genomgripande och ibland oväntade konsekvenser för cancersjukdomarnas bekämpande i ett längre perspektiv. Cancerfonden ger därför stöd till grundforskning om cellulära och fysiologiska processer som bedöms som väsentliga för att förstå etiologi och patogenes och utveckla diagnostik och behandling av cancer.

Cancerfonden känner också ett ansvar för att implementera den kunskap som genereras inom vårdforskningen till gagn för cancerpatienter och deras anhöriga. Det är bakgrunden till Cancerfondens stöd till vårdutveckling som också adresseras i detta dokument.

Cancerfondens huvudstrategi är att stödja högkvalitativa forskningsprojekt, som initierats av individuella forskare eller forskargrupper. Det är Cancerfondens uppfattning att detta är den mest framgångsrika strategin, genom att den tar till vara den kreativa och innovativa kraft,som finns ute i forskargrupperna och hos enskilda forskare.

Forskningsanslag fördelas efter skriftlig ansökan enligt utarbetade rutiner. Avgörande för beviljning av ansökan är projektets originalitet, förväntat nyhetsvärde, genomförbarhet och betydelse för Cancerfondens övergripande syften.

Cancerfonden har som mål att ge god finansiering till beviljade projekt. Vissa projekt bör kunna genomföras enbart med medel från Cancerfonden, men för större projekt krävs som regel finansiering från flera källor. Cancerfonden kan då gå in som delfinansiär av projektet.

I vissa fall kan Cancerfonden ge riktat stöd till utvalda områden, där en satsning uppfattas som nödvändig för att ge viktiga eller särskilt snabba resultat. Det kan även röra satsningar där flera forskargrupper är involverade och där man vill initiera eller underlätta samarbetsprojekt eller större satsningar som sker i samarbete med andra forskningsfinansiärer. Riktade satsningar kan endast komma i fråga efter utredning och särskilt beslut i Forskningsnämnden. Undantag från denna regel kan göras då beslut om särskild satsning tas av Cancerfondens styrelse.

Cancerfonden kan i utvalda fall använda ett riktat stöd för att bidra till utveckling av viktiga forskningsområden med ännu så länge svag eller otillräcklig representation i Sverige. Ett sådant stöd ges endast under viss tid, efter vilken projekten förutsätts kunna finansiera sin verksamhet på vanligt sätt. Cancerfonden kan även rikta specifika uppdrag till utvalda forskargrupper eller ge anslag efter dialog med en utvald forskargrupp inom ett specifikt område. En förutsättning är att projektet uppfyller samma kvalitetskrav som övriga forskningsprojekt.

Stöd till tjänster och  forskarutbildning
Cancerfonden finansierar olika typer av tidsbegränsade tjänster inom cancerforskningens olika grenar. Ett syfte med denna satsning är att rekrytera yngre framgångsrika forskare med eget projekt till cancerforskningen. Ett annat syfte är att göra det möjligt för kliniskt verksamma forskare att forska på heltid under kortare eller längre tid. Ett tredje syfte är att ge särskilt framgångsrika forskare utan akademisk sluttjänst möjlighet att under en längre tid kunna ägna sig åt forskning.

Cancerfonden uppfattar att universitet och högskolor ska ansvara för forskarutbildningen och beviljar därför inga särskilda stöd för denna. Denna utbildning och den fortsatta postdoktorala utbildningen är viktig och Cancerfonden medger därför sådant stöd inom ramen för projektanslagen. Då det forskningsfinansiella läget medger kommer Cancerfonden på nytt att utlysa särskilt stöd till postdoktoral utbildning inom och utom landet.

Stöd till vårdutveckling
Syftet med Cancerfondens satsning på vårdutveckling är att verka för att cancerpatienter och deras anhöriga ska få optimal information och omhändertagande i samband med sjukdom och behandling. Cancerfondens stöd till vårdutveckling innefattar anslag till utvecklingsprojekt inom vårdområdet, stipendier till vårdpersonal, samt stöd till patientorganisationerna. Det är angeläget att Cancerfonden driver på och utgör ett komplement till den vårdutveckling som sker inom cancerområdet i landet.

Stöd till samarbete och vetenskapligt utbyte
För att uppnå syftet att stimulera samverkan mellan cancerforskare i Sverige ger Cancerfonden stöd till planeringsgrupper. Initiativet kan tas av enskilda forskare, forskarkonstellationer eller av Forskningsnämnden själv. Ändamålet med planeringsgrupperna är att sammanföra forskargrupper med likartat metodologiskt eller ämnesmässigt forskningsområde. Avsikten är att denna verksamhet ska leda till ökat nationellt samarbete och underlätta planerandet av cancerforskning.

Cancerfonden ger i vissa fall stöd till genomförandet av vetenskapliga möten som efter sakkunnigbedömning uppfattas vara betydelsefulla för att sprida information om ett viktigt forsknings- eller terapiområde. Sådana möten måste vara öppna för hela vetenskapssamhället och helt eller delvis sakna finansiellt stöd för essentiella delar av mötets genomförande.

Även om Cancerfonden dominerar avseende finansiering av svensk cancerforskning finns flera andra större och mindre finansiärer av sådan forskning, däribland universitet, Vetenskapsrådet och lokala fonder samt läkemedelsföretag. Cancerfonden ska stå fri från dessa finansiärer avseende hur de fördelar sitt forskningsstöd, men ska ha en så hög kvalitet i sin bedömningsprocess att Cancerfondstödda projekt uppfattas som högkvalitativa och angelägna. Cancerfonden kommunicerar med övriga större forskningsfinansiärer och möjligheten till samfinansiering av angelägna projekt beaktas i förekommande fall.

Cancerfondens förhållande till universiteten är särskilt viktigt eftersom dessa erbjuder infrastrukturen för flertalet projekt och forskare som uppbär stöd från Cancerfonden. Cancerfonden bör via sin forskningsnämnd ständigt övervaka att infrastrukturen är tillräckligt bra för att projekt med Cancerfondstöd ska vara genomförbara och vid behov ta upp en dialog med universiteten om hur infrastrukturen kan förbättras och finansieras.

Detaljerade anvisningar för Cancerfondens olika typer av forskningsstöd (syften, målgrupp, förutsättningar etc) hittar du på sidan "Att söka anslag & stipendier".