 |
Vanliga frågor om bröstcancer
Anne Lindgren, specialistsjuksköterska i cancervård och Elizabeth Johansson, leg sjukgymnast/lymfterapeut arbetar på Cancerfondens Informations- och stödlinje. Läs deras svar på vanliga frågor om bröstcancer.
Hur många får bröstcancer i Sverige varje år?
År 2006 ställdes 7 059 diagnoser hos kvinnor och 36 diagnoser hos män. Antalet fall ökar med ca 1-2 procent varje år. Två av förklaringarna är att man idag upptäcker bröstcancer tidigare främst med hjälp av mammografi och att medellivslängden ökar. Alla kvinnor i Sverige rekommenderas mammografiundersökning mellan 40 – 75 år med 18-24 månaders mellanrum. Åldersintervallet kan variera i olika landsting.
I vilken ålder är bröstcancer vanligast?
De flesta kvinnor som får bröstcancer är äldre än 60 år. Färre än 5 procent är yngre än 40 år och drygt 80 procent är över 50 år.
Vad beror bröstcancer på?
Man vet idag inte exakt varför bröstcancer uppstår. Sannolikt uppkommer sjukdomen genom ett komplicerat samspel mellan en mängd olika faktorer som till exempel arvsanlag och hormonbalans. Vad man vet är att benägenhet att utveckla bröstcancer grundläggs tidigt i livet och har ett samband med hormonell påverkan på bröstkörtlarna.
Påverkar p-piller och hormonbehandling risken att få bröstcancer?
Studier har visat att risken för bröstcancer är lätt förhöjd för kvinnor som äter p-piller. Den ökade risken försvinner när kvinnan slutat ta p-piller. Även östrogenbehandling i samband med och efter klimakteriet innebär en viss ökad risk och den risken ökar med tiden som hormonbehandlingen pågår.
Finns det något samband mellan fetma och bröstcancer?
Sambandet mellan hög vikt och risken för bröstcancer är komplicerad. Övervikt efter klimakteriet ökar risken för bröstcancer. Förklaringen kan vara att efter klimakteriet då äggstockarna inte längre producerar östrogen så bildas östrogen i fettcellerna. Överviktiga kvinnor har många fettceller och har följaktligen högre östrogennivåer vilket påverkar bröstkörtelvävnaden. Övervikt hos yngre kvinnor är kopplat till en minskad risk för bröstcancer. Teorin bakom det är att överviktiga kvinnor har mer oregelbundna menstruationer vilket innebär mindre östrogenpåverkan på bröstkörtelvävnaden än vad normalviktiga kvinnor har.
Vilket är det vanligaste symtomet?
Det vanligaste symtomet är en knöl i bröstet. De flesta knölar som uppkommer i bröstet är dock helt ofarliga men alla knölar som inte försvinner av sig själva på några veckor måste undersökas. Tvärtom vad många tror är inte smärta i bröstet ett typiskt symtom.
Jag känner en knöl i bröstet, vart ska jag vända mig för att få den undersökt?
Du kan ringa till närmaste bröstmottagning. De finns på de flesta sjukhus. I mindre städer finns de oftast på kirurgmottagningen. Du kan även kontakta din vårdcentral eller gynekolog som gör en första undersökning.
Vilka undersökningar görs för att ställa diagnos?
Läkaren känner igenom bröstet och armhålan med sina händer. Sedan görs en bröströntgen, mammografi, som följs av en punktion. Punktion innebär att man sticker i det misstänkta området i bröstet för att suga ut celler eller vävnad som sedan undersöks i mikroskop. Detta kallas för trippeldiagnostik.
Varför görs inte mammografi på yngre kvinnor?
Mammografi görs även på yngre kvinnor men kompletteras med ultraljud. Anledningen är att yngre kvinnor har tätare bröst, det vill säga mer bröstkörtelvävnad, än äldre vilket gör det svårare att på mammografibilder se eventuella förändringar. Man kompletterar då med ultraljud. Ultraljud kan aldrig ersätta mammografi men är en bra metod för att undersöka bröst på framförallt yngre kvinnor.
Kan man göra mammografi om man har silikonimplantat?
Ja, det kan man, men man måste tala om för mammografipersonalen att man har implantat. Ibland kan kompletterande röntgenundersökningar behöva göras.
Jag har många släktingar som har haft bröstcancer. Kan jag undersöka mig för att se om jag har ökad risk?
Ärftlig bröstcancer är orsak till 5-10 procent av alla bröstcancerfall. Om man har flera nära släktingar som drabbats av bröstcancer kan det finnas misstanke om att sjukdomen är ärftlig, speciellt om släktingar har varit unga vid diagnosen. Man kan vända sig till en ärftlighetsmottagning för mer information. Oftast krävs en remiss från till exempel en vårdcentral. Ärftlighetsmottagningar finns på universitetssjukhusen i Lund, Uppsala, Umeå, Linköping, Göteborg och Stockholm.
Vilken är den vanligaste behandlingen vid bröstcancer?
Bröstcancerbehandlingen börjar oftast med att tumören opereras bort. I dag sker det vanligen med bröstbevarande kirurgi, det vill säga en del av bröstet opereras bort. Oftast opereras även en eller ett antal lymfkörtlar bort och analyseras. I vissa fall, om till exempel tumören är mycket liten lämnas lymfkörtlarna orörda. I de flesta fall ges någon tilläggsbehandling som cytostatika, strålbehandling och/eller hormoner.
Tappar alla som får cytostatika håret?
Nej men den behandling som man får vid bröstcancer ger håravfall.
När kommer håret tillbaka?
När cytostatikabehandlingen är avslutad börjar håret växa igen. Ibland blir det nya håret av annan kvalitet och färg.
Kan man sola på det strålbehandlade området?
Man bör undvika att sola det bestrålade området åtminstone det första året efter behandlingen. Man får sedan prova sig fram hur mycket sol man tål, det är viktigt att man inte bränner sig.
Hur är prognosen?
Chansen att bli botad har ökat de senaste årtiondena. Prognosen är bättre ju tidigare sjukdomen upptäcks. I dag lever nästan 80 procent av bröstcancerpatienterna efter 10 år.
Vad är sentinel node?
Det är den första lymfkörtel som lymfbanorna i tumörområdet i bröstet går till. Den kallas även för ”portvaktskörtel”. Det har visat sig att denna körtel blir först drabbad när bröstcancer sprider sig. Vid vissa bröstcanceroperationer undersöker man med en särskild teknik om ”portvaktskörteln” innehåller cancerceller. Om den gör det tas fler lymfkörtlar i armhålan bort. Om det inte finns några cancerceller där behöver man inte operera mer i armhålan. Därmed minskas risken för att senare få problem med armen.
Kan man operera in ett nytt bröst efter bröstcanceroperation?
Om man har opererat bort hela bröstet kan man oftast operera in en bröstprotes eller bygga upp ett nytt bröst av kroppsegen vävnad från buken eller ryggen. Det kan man göra antingen i samband med att bröstet tas bort (omedelbar bröstrekonstruktion) eller i ett senare skede.
Är risken ökad att få bröstcancer även i det andra bröstet?
Ja, det finns en ökad risk för det. Därför är det viktigt att gå på regelbundna mammografikontroller och att själv undersöka sina bröst (sitt bröst) en gång i månaden.
Får man svullen arm av bröstcancer?
Om man har tagit bort lymfkörtlar i armhålan finns en viss risk för besvär från armen i form av tyngdkänsla, spänningskänsla, molvärk och svullnad, det vill säga lymfödem. Om sådana besvär uppstår bör man tala med sin läkare om det så att man kan få en remiss till sjukgymnast, arbetsterapeut eller sjuksköterska med lymfterapeututbildning.
Cancerfonden 2007
|
|
|
|