Vanliga frågor om cancer
Här har Cancerfonds informations- och stödlinje sammanställt de allra vanligaste frågorna om cancer.
Hittar du inte svaret på din fråga här eller någon annanstans på sajten är du välkommen att kontakta Cancerfondens informations- och stödlinje. Vi har även sammanställt ett antal vanliga frågor om bröstcancer och vanliga frågor om prostatacancer.
Vanliga frågor
Hur många får cancer?
Vilken cancersjukdom är vanligast?
Hur många dör av sjukdomen?
Vilken är den vanligaste behandlingen vid cancer?
Hur uppstår cancer?
Kan man få cancer i alla kroppens vävnader?
Är cancer ärftligt?
Smittar cancer?
Hur ser tumörer ut?
Finns det några tidiga symtom på cancer?
Hur tidigt kan man hitta en cancer?
Påverkas andra delar i kroppen när man har cancer i en annan del?
Har man alltid ont vid cancer?
Vad är det som gör att man dör av sjukdomen?
Är risken stor att drabbas av lungcancer om man röker?
Är det nikotinet i cigaretten som är cancerframkallande?
Kan man få cancer av att snusa?
Vad kan man göra för att minska risken för hudcancer?
Har man som patient rätt att läsa sin egen journal?
Hur många får cancer och vilken cancersjukdom är vanligast?
Varje år diagnostiseras drygt 50000 nya fall av cancer. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, cirka 7000 fall/år. Hos män är prostatacancer den vanligaste cancerformen, cirka 10 000 fall/år. Antalet cancerfall per år ökar och en viktig orsak till det är att antalet äldre ökar. Två tredjedelar av alla som får en cancerdiagnos är över 65 år.
Till frågorna
Hur många dör av sjukdomen?
Under 2005 diagnostiserades 50 994 cancerfall i Sverige. Man räknar med att drygt hälften av alla patienter blir botade, det betyder att knappt hälften dör i sin cancersjukdom. Många patienter får dock lindrande, så kallad palliativ, behandling och lever länge med sin sjukdom.
Vilken är den vanligaste behandlingen vid cancer?
Operation är den vanligaste behandlingen vid cancersjukdom. Ibland kombineras operationen med cytostatikabehandling, strålbehandling och /eller hormonbehandling.
Till frågorna
Hur uppstår cancer?
En cancercell uppstår genom att ett antal skador uppkommer i cellens arvsmassa. Man brukar säga att 4-6 skador behövs för att en cancercell ska uppstå men det kan vara olika för olika cancersjukdomar. Oftast är den del som styr celldelning skadad och cellen har inte längre något inbyggt ”självmordsprogram” det vill säga cellen vet inte längre när det är dags att dö och lämna plats för nya celler. Det resulterar i att celler ansamlas. Oftast reparerar kroppen själv uppkomna skador i cellen, skadorna blir inte bestående och en cancercell utvecklas inte men ibland fungerar inte denna reparationsprocess. Vi har dessutom olika gener i våra celler som kan bidra till eller förhindra uppkomst av skador i arvsmassan, så kallade onkogener och suppressorgener. Hur denna uppsättning gener ser ut hos olika människor kan variera och beroende på det kan man vara mer eller mindre disponerad för cancersjukdom.
Kan man få cancer i alla kroppens vävnader?
Ja, man kan få cancer i alla kroppens vävnader. Alla vävnader byggs upp av ett antal celler. Alla kroppens celler har likadana cellkärnor där våra arvsanlag finns. När en cancercell uppkommer så beror det på att ett antal skador har inträffat i cellkärnans arvsanlag och eftersom alla kroppens vävnader byggs upp av celler med cellkärnor och arvsanlag kan skador och därmed cancer uppstå i alla kroppens vävnader.
Till frågorna
Är cancer ärftligt?
Man vet att vid solida tumörer är det 5-10 procent som har en strikt ärftlig bakgrund. Många forskare tror dock att det kan vara så många som upp till 30 procent av cancerfallen som beror på någon slags ärftlig benägenhet. Det bedrivs mycket forskning inom detta område - genetisk forskning. Förändringar i arvsanlag som kan disponera för cancersjukdom identifieras ”då och då” och vi kommer säkert att få vetskap om många fler i framtiden. Man kan tänka sig att i framtiden identifiera individer med ökad risk för en viss cancerform utifrån arvsanlagens mönster, och på så sätt upptäcka sjukdomen och erbjuda behandling i mycket tidigt skede.
Smittar cancer?
Nej, cancer smittar inte. Cancerceller kan spridas i den egna kroppen men inte föras över till någon annan människa.
Till frågorna
Hur ser tumörer ut?
En tumör är en anhopning av celler, vid cancertumör en anhopning av cancerceller, blandat med stödjevävnad, till exempel bindväv. Cancercellerna har sitt ursprung i det organ tumören sitter i. I till exempel en levertumör finns skadade leverceller som alltså har blivit cancerceller. Metastaser, det vill säga dottertumörer, består av celler från den ursprungliga tumören, det vill säga primärtumören. En vårta är ett exempel på en tumör, men en godartad sådan. Det går alltså inte att säga att en tumör ser ut på ett visst sätt.
Finns det några tidiga symtom på cancer?
Det finns vissa symtom som man bör vara uppmärksam på. Besvär vars orsaker man inte känner till och som varar mer än tre veckor bör föranleda ett läkarbesök.
Orsakerna till besvären visar sig då oftast vara något annat än cancer. Vad man särskilt ska ge akt på är sår som inte läker, ihållande hosta eller heshet, svårigheter att svälja, en knöl av okänd anledning, ett födelsemärke som ändrar färg eller form, blöder eller kliar, ändrade avföringsvanor och blödningar utan känd orsak.
Till frågorna
Hur tidigt kan man hitta en cancer?
Cancer är inte en sjukdom utan cirka 200 olika sjukdomar. Olika cancersjukdomar går att upptäcka olika tidigt. Vid mammografi kan millimeterstora förändringar i bröstet upptäckas. Cellprovstagning från livmoderhalsen kan påvisa cellförändringar som kan vara ett förstadium till cancer. Ett födelsemärke som förändras och tas bort och sedan undersöks i mikroskop kan visa på tidigt upptäckt hudcancer. Om man vet vad man ska leta efter så är det lättare att upptäcka en cancertumör tidigt.
Påverkas andra delar i kroppen när man har cancer i en annan del?
Beroende på var i kroppen en tumör sitter så kan andra delar av kroppen bli påverkade på olika sätt. Om man har en tumör i till exempel lungan så kan syreupptagningsförmågan bli nedsatt och det gör att man blir trött och orkar mindre. Om en tumör sitter i hjärnan kan man bli illamående och yr, trött och ”avtrubbad” och få dålig balans vilket i sin tur kan leda till att man inte vågar eller kan röra sig lika mycket som tidigare och på grund av det förlorar mycket i kondition. Förlorad kondition leder i sin tur till att man orkar mindre och blir tröttare och tröttare. Så väldigt ofta påverkas hela kroppen av cancersjukdomen på ett eller annat sätt.
Till frågorna
Har man alltid ont vid cancer?
Vid vissa former av cancer kan smärta vara ett stort problem medan andra inte medför någon smärta. Kunskapen om hur man behandlar smärta och andra symtom är stor och ingen ska behöva ha ont. Det finns olika sätt att behandla smärta där mediciner är vanligast men även till exempel strålbehandling förekommer. Morfinpreparat används och är ofta mycket effektiva mot smärta.
Vad är det som gör att man dör av sjukdomen?
Eftersom cancer inte är en sjukdom utan cirka 200 olika sjukdomar så går det inte att ge ett entydigt svar på den frågan. Vid vissa cancersjukdomar till exempel vid cancer i blodet kan det vara en infektion som blir den slutliga orsaken till att man går bort. Man har då så dåligt immunförsvar att kroppen inte klarar av en infektion den vanligtvis skulle klara av. Vid andra tumörsjukdomar till exempel vid cancer i levern så fungerar levern sämre och sämre och eftersom levern är ett av våra ”reningsorgan” så samlar patienten på sig giftiga ämnen som till slut kan göra att livet upphör. Vissa cancertumörer utsöndrar dessutom giftiga ämnen som gör att organen i kroppen fungerar sämre och sämre och till slut upphör att fungera.
Till frågorna
Är risken stor att drabbas av lungcancer om man röker?
Minst åtta av tio lungcancerfall orsakas av rökning. Tidigare var det huvudsakligen män som drabbades men allt fler kvinnor drabbas idag. Det är något fler kvinnor än män i åldrarna under 50 år som får lungcancer. Det beror på att kvinnor började röka i allt större utsträckning under 1960- och 1970-talen och att det kan ta upp till 30 år att utveckla lungcancer.
Är det nikotinet i cigaretten som är cancerframkallande?
Nikotin är en starkt beroendeframkallande drog men den ger inte cancer. Däremot är minst 40 av de 4000 kemiska ämnen som finns i cigarettröken cancerframkallande eller misstänkt cancerframkallande. Cigarettröken innehåller bland annat kolmonoxid, ammoniak, vätecyanid, bly, kadmium samt flera andra tungmetaller.
Läs mer www.tobaksfakta.org
Till frågorna
Kan man få cancer av att snusa?
Snusets skadeverkningar är inte lika väl utredda som rökningens skadeverkningar. Snus är en tobaksprodukt som innehåller cirka 2500 olika kemiska ämnen, en del av dessa ämnen räknas som cancerframkallande. Det finns indikationer om att snus kan öka risken något för vissa cancerformer, till exempel bukspottkörtelcancer. Mer forskning om snusets farlighet är att vänta de närmaste åren.
En prilla snus innehåller lika mycket nikotin som två starka cigaretter och man vet att nikotin är en stor belastning för hjärta och kärl. En ”genomsnittssnusare” får i sig lika mycket nikotin som den som röker 20-30 cigaretter/dag. Läs mer www.tobaksfakta.org
Vad kan man göra för att minska risken för hudcancer?
Hudcancer, där malignt melanom är den mest elakartade formen orsakas till största del av solens UV-strålar. Brännskador av solen under uppväxtåren samt intermittent solning anses vara riskfaktorer för malignt melanom.
När solen är som starkast mellan klockan 11 och 15 bör man söka naturlig skugga eller skydda kroppen med kläder. På de ställen av kroppen som inte kan skyddas av kläder bör man använda solskyddskräm med skydd för både UVA och UVB
Till frågorna
Har man som patient rätt att läsa sin egen journal?
Uppgifterna i en patientjournal är sekretessbelagda men sin egen journal har man rätt att läsa. Det kan dock vara bra att läsa den tillsammans med sin läkare, som då kan förklara fackuttryck och de latinska begreppen. Det finns några undantag när rätten att läsa sin journal är begränsad. Det gäller om läkaren anser att behandlingen påverkas negativt eller om någon person som nämns i journalen kan komma till skada.
Cancerfonden 2007