Koloskopi för alla 60-åringar skulle rädda många liv

Välskötta nationella register och allmän screening av 60-åringar i Sverige förebygger insjuknandet av cancer i tjock- och ändtarm, och minskar dödligheten väsentligt.

– Registren fungerar redan, men screening genom koloskopi återstår att införa, säger Lars Påhlman, kirurg och forskare på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Återfallen skulle minskas
Lars Påhlman är ordförande för Svenska Rektalcancerregistret som är resultat av en heltäckande registrering sedan 1995 av samtliga patienter opererade för ändtarmscancer i Sverige. Registret började som ett kirurgiskt kvalitetssäkringsregister för operation av ändtarmscancer med syfte att förbättra operationsresultaten och minska andelen återfall, som då låg väl över 30 procent.

Data sammanställs årligen
I dag finns 18 000 fall av åtgärdad ändtarmscancer registrerade. Varje sjukvårdsregion har sitt eget kvalitetsregister, men alla data sammanställs i Umeå och publiceras årligen för kirurgiska kvalitetsparametrar där nydiagnostiserade beskrivs liksom trender i landet. Dessutom publiceras årligen 5-årsuppföljning av cancerrelaterade data.

Sedan 2007 finns också ett nationellt register för tjocktarmscancer med lika detaljerad information om patientfall, vårdkvalitet och statistik över uppföljningar.

Båda registren är fullt offentliga och kan nås bland annat via Socialstyrelsens webbplats. Alla patientuppgifter är naturligtvis avidentifierade, däremot går det bra att följa hur duktig man är vid olika sjukhus på att operera tjock- och ändtarmscancer.

– Registren är mycket användbara, och väl använda, därför att de håller koll på svenska kirurger, förklarar Lars Påhlman.

Sjukhusen rankas
Uppståndelsen blev stor 2005 när uppgifter med jämförande data på operationsresultat mellan sjukhusen släpptes för första gången. Det framgick tydligt att vissa sjukhus – till och med bland de riktigt stora – redovisade mindre bra resultat. Efter den första chocken insåg dock alla nyttan av att följa upp resultaten av kolorektalkirurgin.

I dag finns en rankningslista sjukhus för sjukhus i registren. Den visar uppföljning av resultaten nio år tillbaka för varje sjukhus. Statistiken uppdateras varje år på så sätt att data för det äldsta året faller samtidigt som uppgifterna för senaste året tillkommer.

– Det är hela tiden bara de nio senaste åren som syns. Gamla ”synder” försvinner och nivån kan höjas på ett sjukhus, förutsatt att man verkligen har blivit bättre med tiden.

Nästa år ska registret innehålla trendkurvor på alla sjukhus som opererar. Trenden i dag är att man på stora sjukhus opererar allt mer och på små sjukhus allt mindre.

Patienter och närstående ska använda registren
Lars Påhlman tycker att patienter eller närstående skulle använda registren för att informera sig om sjukhusens och kirurgernas resultat. Den enskilda kirurgens skicklighet redovisas visserligen inte direkt i registret, men det är lätt att ta reda på vem som opererar på vilket sjukhus. Alla har laglig rätt att välja den doktor som de litar mest på.

Läkarna ser förbättringsområden
Registren hjälper även läkarna att upptäcka problem som kan dyka upp, så att de kan planera in åtgärder för förbättringar.

– Vi ser till exempel i registren att komplikationsfrekvensen efter canceroperationer i ändtarmen är uppe på 10 procent. Den nivån har inte ändrats på många år, och är fortfarande för hög. Det är vårt nästa mål inom vår specialitet att förbättra den statistiken.

Förespråkar screening
Bästa lösningen skulle naturligtvis vara om cancer i ändtarmen aldrig tilläts uppstå, tillägger han med glimten i ögat. Och en sådan förebyggande åtgärd kan man delvis åstadkomma med hjälp av nationell massundersökning, så kallad screening.

Screening är ett område där det nationella registret skulle kunna komma till användning, enligt Lars Påhlman. Han är ivrig förespråkare för allmän screening genom koloskopi av alla som fyllt 60 år. Varje individ som har kommit upp i den åldern skulle kunna följas via registren i cancerförebyggande syfte, menar han.

– Om vi skulle införa en sådan screening i Sverige skulle vi uppnå en dubbel effekt. Dels skulle vi kunna sänka dödligheten i tjock- och ändtarmscancer ännu mer, dels skulle vi kunna förebygga hos många i den åldersgruppen att den typen av cancer uppkom över huvud taget.

Screening hittar polyperna
Han förklarar att en allmän screening skulle hitta polyperna, ett förstadium till cancer i tarmen, så att läkarna skulle kunna ta bort dem i tid.

Screeningverksamhet klassas i dag som forskning och utveckling, enligt de gällande nationella riktlinjerna i Sverige. Det tycker Lars Påhlman, som själv var med och skrev riktlinjerna, är ”fegt, snålt eller bara kortsiktigt”. Just i 60-årsåldern är det vanligt med många polyper i tarmen, men fortfarande ganska ovanligt med utvecklad cancer. Insjuknandet i cancer kommer i regel först i 75-årsåldern.

– Vi har alltså ett ”fönster” där på tio eller femton år, då vi lämpligen skulle kunna titta på alla 60-åringar med koloskopi, hitta och åtgärda polyperna, och rädda många från cancer i tjock- eller ändtarm, summerar Lars Påhlman.

Text: Gabor Hont, medicinjournalist 
Foto: Jeanette Hägglund