Fler missbildningar när pappor har cancerbehandlats?

Inga studier visar hittills att barn som tillkommit genom så kallad assisterad befruktning, och vars fäder tidigare behandlats för cancer, löper större risk för missbildning än barn som tillkommit på ”naturlig” väg.

Sedan 2007 pågår ett svenskt-danskt forskningsprojekt som undersöker eventuella samband. Genom att matcha data ur tumörregister, flergenerationsregister och Medicinska Födelseregistret med varandra hoppas forskarna se hur det förhåller sig.

Docent Lars Rylander, statistiker och epidemiolog vid Lunds universitet, har av Nordiska Cancerunionen beviljats 105 000 euro för fortsatta studier om missbildningar hos barn som kommit till genom assisterad befruktning och vars fäder har behandlats för cancer.

Risk för nedsatt fertilitet
– Om vi med vår studie finner ett samband, när det specifikt gäller assisterad befruktning, så kan det hjälpa oss att få reda på vad det beror på. En hypotes är att behandling med cytostatika och strålbehandling kan påverka reproduktionsförmågan, säger Lars Rylander.

Han betonar att man vet att män som har behandlats för cancer i barndomen eller i tidigt vuxenlivet, löper en ökad risk för att lida av nedsatt befruktningsförmåga. De har fler DNA-skadade spermier än icke sjuka män.

– Det finns ett samband mellan tumörsjukdomen, särskilt testikelcancer, och nedsatt fertilitet. Vidare påverkas spermiekvaliteten negativt av onkologisk behandling. En annan viktig aspekt är att botade cancerpatienter är angelägna om att få veta om det finns risker med att skaffa barn.

Lars Rylander bedriver forskningen tillsammans med Aleksander Giwercman, som är androlog, det vill säga specialist på mannens sjukdomar, och onkologen Olof Ståhl vid Lunds universitet.

De tre svenskarna samarbetar bland annat med den danska forskaren Heather Boyd vid Statens Seruminstitut i Köpenhamn. Man kommer att identifiera barn som tillkommit genom provrörsbefruktnng (in vitro-fertilisering) och Intra Cytoplasmatic Insemination (ICSI). Den senare metoden innebär att en spermie sprutas in i kvinnans ägg.

Informationen matchas därefter med detaljerade uppgifter kring fädernas onkologiska behandling, exempelvis med strålning och cytostatika. Lars Rylander räknar med att resultaten från det svensk-danska forskningsprojektet kan vara klara mot slutet av 2008.

Vill förebygga sjukdomar
Andra frågor man vill få svar på är om cancerpatienter använder associerad befruktning i större utsträckning än befolkningen i övrigt, och vilka före detta cancerpatienter som använder sig av denna. Man vill också få veta om det finns risker med befruktning som skett i nära anslutning till onkologisk behandling och om det i så fall föreligger ökad risk för avkomman.

Vilken praktisk nytta kan man då ha av eventuellt resultat? Ja, ytterst handlar det om att förebygga sjukdomar och att hjälpa män och kvinnor som varit drabbade av cancer och som vill få barn.

– Om vi finner ett samband mellan en viss typ av cancerbehandling och fosterskador, så kan man kanske anpassa behandlingen efter det och undvika riskmoment. Men, och det är viktigt att poängtera, detta är än så länge hypoteser, säger Lars Rylander.

Han disputerade år 1997 med en avhandling om sambandet mellan miljögifter som PCB, dioxin och DDT i Östersjöfisk och dess hälsoeffekter på nyfödda barn och fädernas reproduktionsförmåga.

Vid sidan av det svensk-danska forskningsprojektet forskar Lars Rylander på eventuella samband mellan typ 2-diabetes och miljögifter. Ett antal studier pekar i den riktningen, menar han, men ingen av studierna ger svar på de direkta orsakerna.

Fyra korta frågor Vilken är din drivkraft som forskare? – Eftersom jag forskar inom miljömedicin så vill jag att mina kunskaper och resultat ska bidra till att förebygga sjukdomar. Kan man undvika vissa miljöfarliga ämnen så är mycket vunnet. Är du intresserad av annat än statistik och miljömedicin? – Ja, jag är väldigt idrottsintresserad. Ser fotboll på tv och går ofta på fotbollsmatcher på Malmö Stadion. Behöver väl knappast säga att Malmö FF är favoritlaget. Har du familj? – Ja, jag är gift med Lotta och vi har barnen Tyra 7 år, Finn 5 år och Ellen 3 år. Vad hade du sysslat med om du inte hade blivit statistiker och forskare? – Sannolikt hade jag blivit ekonom.

text: Jan Kantor, frilansjournalist, april 2008
foto: Emeli Nilsson, Lunds universitet