Apoteket säljer allt mer läkemedel mot cancer

Cancerpreparaten svarar för en allt större del av läkemedelsförsäljningen i Sverige. Under de senaste sju åren har andelen cancerpreparat av samtliga läkemedel som Apoteket säljer nästan fyrdubblats.

År 2001 stod cancerpreparaten för 1,4 procent av Apotekets läkemedelsförsäljning, i november i fjol var siffran uppe i 5,4. Exakt hur stor andel de nya och allt effektivare preparaten svarar för kan Max Wirén vid Apotekets statistikenhet inte säga.

– Men det är otvetydigt att den kraftiga ökningen och användningen av nya cancerpreparat spelar in. Dessutom används befintliga cancerläkemedel i allt större utsträckning.

Skenande kostnader äter budgeten
Uttryckt i kronor är siffrorna följande: År 2001 svarade cytostatika och cytotoxiska medel för cirka 326 miljoner kronor av hela läkemedelsförsäljningen i Sverige som då uppgick till 23,5 miljarder. I november 2007 var siffrorna 1,6 miljarder av en totalförsäljning på dryga 30 miljarder kronor.

På Jubileumsklinken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg märkte man förra året på allvar av de skenande kostnaderna för nya cancerpreparat, och för första gången går man mot ett underskott.



Läkemedelsbudgeten 2007 uppgick till 60 miljoner av en total budget på 280 miljoner. Verksamhetschefen Tor Ekman säger att det beräknade underskottet på tio miljoner till största delen kan förklaras med ökade kostnader för nya cancerpreparat, särskilt njurcancermedicinerna Nexavar och Sutent. Dessa preparat svarar för omkring sju miljoner kronor av underskottet.

– Under de senaste sex åren har vi introducerat nya läkemedel för sammanlagt 23 miljoner och tidigare ändå lyckats hålla balans i budgeten. Vi har gjort det genom effektiviseringar, allt hårdare krav på upphandlingar, men också vissa nerdragningar av verksamheten. Enbart under fjolåret introducerade vi elva nya preparat.

Vissa cancerpatienter kan bli lidande
Tor Ekman säger att de nya läkemedlen också ger kostnader i form av fler undersökningar och provtagningar. En annan, och långt ifrån önskvärd konsekvens, är att man kan komma att tvingas dra ned på behandling för cancerpatienter som söker sig till Jubileumskliniken.

– Jag vill inte peka ut vilka grupper det kan bli fråga om men det är en sannolik följd. Det ligger också i vårt uppdrag att öka tillgängligheten för strålbehandling. Detta förutsätter apparater, som vi har fått, men också vårdplatser och tillgång till specialutbildad personal.

SKL oroas
På Sveriges kommuner och landsting, skl, är man oroad över de ökade kostnaderna. Direktör Ellen Hyttsten vid avdelningen för vård och omsorg säger att man under 2008 intensivt kommer att diskutera de nya cancermedicinernas betydelse för vården.

– Samtalen inom landstingen kommer att handla om alla läkemedel, inte bara cancerpreparaten. Och om prioriteringar. Att kostnaderna är ett problem är alldeles klart, men jag har inga signaler om att läkemedel ges i onödan. Inte heller att patienter som exempelvis behöver cancerpreparat inte får det.

Ellen Hyttsten hoppas att man även ska kunna föra samtal med staten och läkemedelsindustrin om kostnader, hur dessa ska fördelas och på vilka sätt nya läkemedel ska introduceras.

Vården behöver de bästa preparaten
Men höga kostnader är inte enbart av ondo. Magnus Thyberg, apotekare och handläggare av läkemedelsfrågor vid skl, anser att ökade kostnader visar att sjukvården använder nya och allt bättre terapier i takt med att diagnosmetoderna förbättras liksom möjligheterna till behandling.

– Ju fler människor som kan få bot och lindring, desto bättre. Vården behöver helt enkelt de bästa preparaten.

Fotnot
Cancerläkemedel finns inte bara redovisade i den grupp av cytostatika och cytotoxiska läkemedel som omnämns i artikeln. De ingår även i andra grupper av läkemedel som används vid exempelvis bröstcancer och prostatacancer samt följdsjukdomar av cancer. Apotekets siffror i kronor är utförsäljningspris exklusive moms.


Läs mer

» En prislapp på ett liv
» Socialministern: Sverige har råd med högklassig vård
» Läs mer om nya läkemedel: Avastin, Erbitux, Glivec, Herceptin, Zevalin, Nexavar, Mabthera, Sutent, Tarceva och Velcade


text: Jan Kantor, frilansjournalist, februari 2008
foto: Magnus Gotander