Inga spår av min sjukdom

En alltmer tilltagande trötthet var första symtomet på att arbetsterapeuten Cristina Granbom var sjuk. Men att det skulle bero på cancer hade hon aldrig en tanke på. Chocken över cancerbeskedet förbyttes snabbt till något positivt när Cristina började behandlas med Glivec.

2004 fick Cristina Granbom i Täby veta att hon drabbats av kronisk myeloisk leukemi, en blodcancerform som hon aldrig hade hört talas om. Då hade hon utretts i ett år innan man konstaterade vad hennes trötthet berodde på.

– Jag fick Glivec direkt, det är den enda behandling jag fått. Och ganska snart försvann tecknen på sjukdomen. I dag syns det inga spår av den, och det är fantastiskt!

Inga direkta biverkningar
Cristina har fått lämna blodprov varje månad och var tredje månad har hon genomgått en större läkarkontroll. Några direkta biverkningar av medicinen har hon inte haft, lite yrsel och mera trötthet i början och en del hudutslag. ”Men det gick ju att leva med”, säger Cristina. Däremot var det svårare att acceptera att hon måste äta medicinen livet ut.

– Jag tar tre Glivec-tabletter om dagen, och jag trodde att jag skulle kunna sluta när cancern var borta. Det var inte roligt att få beskedet att jag måste fortsätta. Jag har aldrig tagit medicin tidigare!

Tänkte att allt skulle bli som förr
– Jag trodde att jag skulle bli som förr nu när jag är botad, men det har jag inte riktigt blivit. Det känns som om jag måste ”uppfinna mig själv på nytt”, hitta ett nytt jag. Tröttheten finns kvar, och jag är fortfarande sjukskriven. Men jag försöker att göra saker här hemma, tvättar, lagar mat och så. Nu hoppas jag att jag snart ska kunna arbeta – kanske inte återgå till mitt gamla jobb men arbetsträna för att se vad jag kan rikta in mig på.

Cristina Granbom var bland de första patienterna i Sverige som fick Glivec, och hon är med i ett internationellt register där patienterna följs.

Eftersom Glivec sänker nivån av vita blodkroppar och järn i blodet har Cristina blivit mer infektionskänslig och blir oftare förkyld än tidigare. Men det stör henne inte, ”speciellt inte när man betänker alternativet”, säger hon med ett skratt.

» Läs mer om Glivec

text: Ingrid Jacobsson, frilansjournalist, februari 2008
foto: Birgitta Rydbeck