Röntgenkontroller från 50-årsåldern

Mef Nilbert, professor vid Lunds Universitetssjukhus svarar på tre frågor om utvecklingen av den svenska cancerforskningen kring kolorektalcancer.

Beskriv var forskningen stod för 20 år sedan, 1987. Vad visste ni då?
– Cancergenetik stod i fokus. Kromosomavvikelser hade påvisats i allt fler tumörtyper.

– För patienter med kolorektalcancer (cancer i tjock- och ändtarm) var kirurgi huvudbehandling. Tilläggsbehandling gavs till ett fåtal. För patienter med spridd sjukdom var 5-fluorouracil i kombination med leukovorin det enda alternativet med en medelöverlevnad på 6–12 månader.

Hur långt har ni kommit i dag?
– Cancergenetiken har gått från kartläggning av enstaka mutationer till bredare angrepp med högupplösande tekniker som kopplar genetiska profiler och proteinprofiler till behandlingssvar och prognos. Vi ser de första mönstren. Anar komplexa samspel och tror att enstaka cancergener är mindre intressanta än signalkedjan. Forskning inom cancerstamceller och cancervacciner är i sin linda.

– Kolorektalcancer drabbar nästan 6 000 människor i vårt land årligen och är en av de cancerdiagnoser där behandlingen har förändrats mest. Kirurgin har förfinats med färre återfall och mindre komplikationer. Strålbehandling förhindrar effektivt återfall vid rektalcancer.

– Flera effektiva cytostatika och målstyrda läkemedel har tillkommit. Den vanligaste behandlingen är en cytostatikakombination, ofta med tillägg av en antikropp. Möjligheterna är större, hoppet om behandlingssvar ökar och medelöverlevnaden för patienter med spridd sjukdom har också ökat.

Vad är din vision 20 år framåt?
– Hälften så många patienter dör av kolorektalcancer. Genom att ta hänsyn till forskningsresultat kring befolkningens beteende kommer de allra flesta till röntgenkontroller med datortomografi från 50 års ålder. Familjer med ärftlig kolorektalcancer har identifierats och erbjuds regelbundna undersökningar i tjocktarmens inre, så kallade koloskopier, vilket effektivt förhindrar cancerutveckling i denna högriskgrupp.

– För dem som ändå drabbas av kolorektalcancer undersöks tumörerna med ny bilddiagnostik och molekylär teknik. Också individens genetiska uppsättning kartläggs. Den kombinerade tumör-individprofilen ligger till grund för en individualiserad behandling. För svenska politiker är kolorektalcancer ett lysande exempel på hur man genom faktabaserade investeringar år 2007, nu kan erbjuda hela befolkningen både kontrollprogram och bästa cancerbehandling.

text: Marita Önneby Eliasson, redaktör Rädda Livet, december 2007
foto: Pierre Mens