Nya biologiska läkemedel

Eva Hellström-Lindberg, docent vid Karolinska Universitetssjukhuset svarar på tre frågor om utvecklingen av den svenska cancerforskningen kring leukemi.

Beskriv var forskningen stod för 20 år sedan, 1987. Vad visste ni då?
– Cytostatikabehandling och stamcellstransplantation hade då blivit etablerade behandlingar vid akut leukemi och vissa andra maligna blodsjukdomar. Vissa typer av leukemi kunde botas, vilket gav hopp för framtiden.

– Kunskap om kromosomavvikelser och vissa specifika genetiska förändringar började användas i prognosbedömning och val av behandling. Betydelsen av celldifferentiering, det vill säga att biologiska substanser kunde får leukemiceller att mogna och sluta dela sig in vitro (i provrör) slog igenom. – Kinesen Huang publicerade en banbrytande artikel där han visade att patienter med akut promyelocytleukemi kunde botas med hjälp av retinoidsyra i tablettform.

Hur långt har ni kommit i dag?
– Vi vet mycket mer om genetiken vid olika former av leukemi. Detta har lett till att vi utvecklat många nya biologiska läkemedel, vilka är riktade mot tumörspecifika genetiska förändringar och antigen. Läkemedel som till exempel Glivec har revolutionerat behandlingen av kronisk myeloisk leukemi.

– Kunskapen om epigenetik – hur olika gener uttrycks och hämmas – är ett annat expanderande fält. Epigenetiskt aktiva läkemedel har visat sig kunna öka överlevnaden för patienter med vissa typer av leukemi. Grunden till denna utveckling är till stor del de fantastiska nya forskningsmetoder som gör det möjligt att analysera tusentals gener samtidigt.

– Cellterapi utvecklas också snabbt och används både direkt mot tumören och för att motverka biverkningar av till exempel stamcellstransplantation.

Vad är din vision 20 år framåt?
– Jag tror vi kommer att få många fler hematologiska sjukdomar i framtiden, var och en karakteriserad av speciella genetiska och epigenetiska mönster.

– Visionen är att varje patient skall undersökas med avseende på sin egen tumörprofil och att man utifrån denna kan designa individuella behandlingar där cytostatika, biologiskt riktade substanser och cellterapi kombineras i syfte att bota patienten, alternativt göra en dödlig sjukdom till en kronisk sjukdom som det går att leva med.

text: Marita Önneby Eliasson, redaktör Rädda Livet, december 2007