Forskningen i framtiden:
Allt fler överlever

Man kan få uppfattningen att cancerforskningen går ganska långsamt framåt, men i själva verket har det skett en enorm utveckling, en kunskapsexplosion. Den ökade kunskapen har emellertid inte ännu resulterat i bättre behandling inom hela cancerområdet. Gapet mellan vad forskarna vet och hur de kan omsätta sin kunskap i klinisk verksamhet är ännu stort.

Hur ser det ut i befolkningen i framtiden? Vi lever längre, vi får ny medicinsk teknologi och våra förväntningar på sjukvården blir högre. Många faktorer avgör. Vad ser du i kikarsiktet 20 år framåt för svensk cancerforskning?
– Om inga naturkatastrofer inträffar så kommer den globala forskningen att medge bättre prognos för alla tumörsjukdomar, svarar Bengt Westermark, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. Alla kommer att ha en bättre överlevnad därför att det forskas på alla tumörsjukdomar och vi ser hela tiden framsteg. Till och med för den form som jag själv forskar på, hjärntumörer, har det skett förbättringar.

– För vissa tumörsjukdomar kommer det att vara svårare än för andra. För de sjukdomar som man i dag gör ganska stora ingrepp vid kommer dessa att vara mindre; mindre besvärliga därför att den kirurgiska tekniken och kunskapen om hur mycket man behöver ta bort kommer att öka. Diagnostiken kommer att bli bättre, vi kommer att upptäcka tumörer tidigare. Vi kommer att effektivisera användandet av tillgängliga metoder och vi kommer att kunna skräddarsy behandlingen så att varje individ får den mest optimala kombinationen.

– Det går åt rätt håll och det kommer att ske stora förändringar inom cancerforskningen då vi tar hopp framåt. Jag är övertygad om att vi kommer att se ett paradigmskifte. Någon enstaka, oväntad landvinning kommer att leda till mycket stora framgångar och förbättringar.

Törs du gissa?
– Jag tror att man kommer att kunna utnyttja de defekter som tumörcellerna har till deras nackdel. Man ska inte tro att tumörcellerna är några vinnare. De är inte starka celler utan har svaga punkter. Genom de defekter de har blir de sårbara; detta utnyttjar vi i dag till exempel vid strålning. Man kommer att hitta kombinationer av läkemedel där man kan jaga bort cellerna, genom att angripa deras akilleshäl.

Kommer vi att se cancer som en kronisk sjukdom i likhet med diabetes och hypertoni? Sköter jag min medicinering så fungerar det?
– Ja, precis så kommer det att bli, innan vi har funnit mer radikala botemedel. Relativt fler kommer att dö med sin cancer men inte av den. Man kommer att kunna hålla sjukdomen i schack genom förbättrad behandling, kirurgi och cytostatika.

– Vi är bara i början av att individualisera cancerbehandlingen. Om 20 år kommer vi att tycka att dagens cancerbehandling är primitiv. Vi behandlar alla som heter Andersson eller Pettersson i stort sett lika. Men både Andersson och Pettersson är individer liksom deras tumörer är individer. Alltså behöver vi individualisera behandlingen både utifrån personen Andersson eller Pettersson och utifrån den tumörtyp hon och han har. I dag har forskarna möjligheter att förstå de genetiska förändringarna i väldigt många olika tumörsjukdomar genom att sekvensbestämma arvsmassan – DNA – ifrån tumörsjukdomarna. För varje individuell tumör skulle vi kunna få ett nytt HUGO-projekt som var en kartläggning av det humana genomet.

– Rent teoretiskt skulle vi kunna kartlägga genomet i en rad olika tumörer tillhörande en rad olika tumörsjukdomar. Då skulle vi kunna få en komplett bild av alla genetiska förändringar bakom alla tumörsjukdomar, men det är enormt resurskrävande. I USA har man börjat detta arbete. De har sekvensbestämt - Cancerfondens anslagstagare Tobias Sjöblom var inblandad i detta arbete – 13 000 gener i två olika tumörsjukdomar. Nu är det bara 10 000 gener kvar...

Kommer jag att kunna skriva ut mitt eget genom om några år? Läsa detta i stället för att lösa sudoku?
– Du kan läsa det och det kommer att se ut så här: ATCCGCGTTTAAAGGCCATGCA. Det vill säga du kan läsa genernas sekvens men du kan inte förstå betydelsen, lika lite som du kan förstå hur en bil fungerar genom att bestämma vilka grundämnen den består av. För att förstå betydelsen behöver du veta mycket mer än vi vet i dag. År 2020 kommer vi att säga att varannan person kommer att få cancer under sin livstid. Vad kan Cancerfonden göra för att förebygga det?

– Den enskilt största boven är rökning, men även livsstilsfaktorer spelar roll. Cancerfonden kan bidra till kunskap och informationsspridning, men det är du som individ som bestämmer vad du vill göra med den kunskap du har.

Vad kan jag göra själv?
– Inget röka, måttligt kröka! Daglig motion är bra, och själv tror jag mycket på att man äter små portioner, håller vikten och inte glömmer grönsakerna. Undvik att vara i solen mellan 11 och 15 under sommarhalvåret. Som kvinna bör du delta i den gynekologiska hälsokontrollen och mammografin, säger Bengt Westermark.

» Läs även om dagens cancerforskning
» Läs även om gårdagens cancerforskning

text: Marita Önneby Eliasson, redaktör Rädda Livet, december 2007