Vi driver cancerfrågan

1/3 av all cancer kan förebyggas

Primärprevention kallas de åtgärder som kan förhindra att en sjukdom uppkommer hos dem som inte har sjukdomen. Det har länge varit känt att primärprevention är det enskilt viktigaste och mest långsiktiga sättet att minska insjuknandet och dödligheten i cancer.

Det handlar främst om rökning, sol, alkohol, kost och motion. Hälsosamma vanor när det gäller dessa livsstilsfaktorer kan sänka dödligheten i cancer med 30 procent i Sverige.

Kunskapen om primärpreventionens stora betydelse finns alltså. Trots det har frågan inte lyfts till den dimension som vore befogat. Cancerfonden vill ändra på det. Den närmaste treårsperioden kommer primärprevention vara ett prioriterat område för Cancerfondens opinionsarbete.

En av utmaningarna är att alla i Sverige inte känner till livsstilsfaktorernas betydelse för uppkomsten av cancer. Liksom att många som känner till livstidsfaktorernas betydelse ändå inte följer rekommendationerna.

Det är också ett problem att samhället inte tar sitt ansvar när det gäller att förebygga
cancer.

Cancerfonden arbetar för att:

• Öka kunskapen om att rökning, sol, alkohol, kost och motion påverkar risken för cancer.
• Ansvariga samhällsinstanser satsar på livsstilsförändringar.
• Vaccination mot HPV-virus implementeras.

Tidig upptäckt är livsviktig

De insatser som görs för att hitta en sjukdom så tidigt som möjligt kallas sekundärprevention och är en viktig åtgärd för att minska dödligheten i cancer. Att en cancersjukdom upptäcks tidigt, innan den har spridit sig till något annat organ i kroppen, är avgörande för att patienten ska kunna botas. I cancersammanhang innebär sekundärprevention främst screening, det vill säga medicinska undersökningar av många människor i ett samhälle som görs för att hitta en viss sjukdom. Mammografi är ett exempel på screening. För att hitta cancer så tidigt som möjligt är det viktigt att personer med symtom på cancer söker läkarvård och att forskningen får resurser att utveckla bättre metoder för att ställa diagnos.

Eftersom sekundärprevention är ett viktigt vapen i kampen mot cancer är även detta ämne prioriterat för Cancerfonden de närmaste tre åren. Ett dilemma är att alla inte deltar vid screening när de blir kallade. Alla landsting utför inte heller screening på ett optimalt sätt.

En viktig fråga är också att många inte vet vilka symtom som kan vara cancer; medan andra, som känner till symtomen, väntar med att söka läkarhjälp.

Cancerfonden arbetar för att:

• Alla som blir kallade deltar i screeningprogrammen.
• Den screening som finns genomförs på bästa sätt, från kallelse till provsvar.
• Öka kunskapen om vikten av att söka läkare vid symtom som varar längre än två veckor.

Jämlik cancervård

Sverige har – i internationell jämförelse – en cancervård som fungerar bra. Samtidigt är det uppenbart att det finns områden som måste förbättras.

Ett sådant är de stora och ibland svårförklarliga regionala och socioekonomiska skillnader som finns när det gäller överlevnad, behandling och rehabilitering vid cancer.

Denna orättvisa betyder att alla i dagens Sverige inte får den bästa vården utifrån sin diagnos och sina förutsättningar. Denna viktiga fråga står högt på Cancerfondens agenda de närmaste tre åren.

Cancerfonden arbetar för att:

• Ansvariga i samhället tar sitt ansvar för att minska regionala och socioekonomiska skillnader vid cancer.
• Den nationella cancerstrategin implementeras så som planerat.
• Patienter och närstående ska få den information och det stöd de behöver.

I opinionsarbetet under 2011 har Cancerfonden:

• Givit ut Cancerfondsrapporten för sjätte gången. 2011 års upplaga tog bland annat upp behovet av att koncentrera resurser och kompetens till ett fåtal sjukhus vid behandling av mindre vanliga cancerformer, en del av den så kallade nivåstruktureringen. Rapporten tog också upp vikten av att snabbt föra ut ny medicinsk kunskap i vårdkedjan, behovet av att höja kvaliteten på vårdforskningen samt behovet av bättre diagnosmetoder och effektivare behandling när det gäller bukspottkörtelcancer.
• Belyst behovet av mer klinisk forskning inom prostatacancerområdet samt påtalat att prostatacancerpatienter i allt för liten omfattning informeras om olika botande behandlingsmetoder och möjlighet till second opinion.
• Genomfört en undersökning som visar att väntetiden från bröstcancerdiagnos till behandlingsstart varierar stort mellan olika landsting i Sverige. Situationen är så allvarlig att patienter riskerar stora psykiska påfrestningar.
• Varit medarrangör av seminarier där det debatterats hur vi får en jämlik och rättvis vård samt vad patienten kräver av cancervården.
• Varit medarrangör till ett kunskapsseminarium om HPV-vaccination med temat ”Vad vet vi i dag och hur ser framtiden ut?”
• Träffat beslutsfattare och politiker på nationell och regional nivå för att lyfta fram förbättringsområden för cancerpatienter.