Berätta lite om din roll som ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd?
Min uppgift är att leda den kommitté av forskare och ledamöter som varje år väljer ut de förskningsprojekt som ska få anslag av Cancerfonden. Det vill säga vilka forskningsprojekt som vi anser bär på störst möjlighet att nå framgång och genombrott. Det är ett omfattande och mycket viktigt arbete för att säkerställa att de pengar Cancerfondens givare skänker verkligen gör nytta.
Hur går urvalsprocessen till?
Vi har ett mycket noggrant och rättvist urvalssystem där vi ingående granskar de ansökningar som kommit in. Vi studerar forskningsresultat och bedömer deras kvalitetsnivå och potential att ge positiva resultat till gagn för cancerbehandling och kunskapsspridning. Vi ställer dem också i relation till internationell forskning.
Var befinner sig svensk cancerforskning i dag?
Vi håller absolut världsklass. I flera bemärkelser. Både vad gäller resultat, framgångar och internationell ryktbarhet. Cancerforskning är i dag totalt gränsöverskridande. Våra svenska forskare arbetar globalt och i nära samarbete med forskare över hela världen. Det är som en väv där alla hjälper alla, kan man säga.
Många av våra givare är nyfikna på vilka genombrott som skett de senaste 20 åren. Kan du berätta?
För mig som vet hur oerhört komplexa cancersjukdomar är – och hur många små steg som behövs för att vi ska nå nya, effektiva behandlingsmetoder – har framstegen under de senaste 20 åren varit enorma.
Först och främst har vi fått en helt annan förståelse och kunskap kring en cancertumörs biologi, det vill säga hur den bildas och varför, hur tillväxt sker och vad som skiljer den från övriga celler. Kortfattat kan man säga att friska celler slutar dela sig vid en viss punkt när de är färdigutvecklade, medan cancerceller fortsätter utan spärr. De har ingen inneboende stoppmekanism. Att det är så har vi vetat länge, men nu börjar forskarna förstå varför och de har avancerade och spännande uppslag om hur de ska kunna tackla problemet.
Vilka genombrott har kommit de cancerdrabbade till del?
Vi har flyttat fram vår kunskap och våra metoder ordentligt på i stort sett alla kliniska områden. Från hur cancer upptäcks, hur den ska behandlas och hur vi utvecklat de traditionella behandlingsmetoderna: kirurgi, cytostatika och strålning.
De är i dag mycket mer sofistikerade, vilket resulterat i att vi i dag botar långt fler än för 20 år sedan. Jag vill dock understryka att vi för vissa cancerformer, inte minst de som hunnit sprida sig vidare i kroppen, inte har kommit så långt som jag hoppats.
Kommer det nya behandlingsformer?
O ja, det pågår en oerhört spännande forskning på mer målstyrda behandlingsformer.
Med det menar jag läkemedel som är koncentrerade på att bara ta bort själva tumörcellerna utan att skada andra celler eller den omgivande vävnaden. Därmed minskar biverkningarna och effekten blir bättre. Vi ser också att olika kombinationsbehandlingar visar mycket fruktbara resultat.
Om du tittar i kristallkulan, vad ser du för genombrott framöver?
Genombrott kan komma snabbt, oväntat och på olika nivåer, men bygger alltid på en väl underbyggd kunskapsbas. Den basen har vi i dag. Om jag ska gissa och hoppas kommer vi att få ännu mer kunskap kring varför en tumörcell inte stannar i sin tillväxt som andra celler. Att hitta substanser som gör att tumören stannar upp eller dör kan vara nästa stora genombrott. Det kan till och med vara banbrytande för hur cancer behandlas i framtiden. Jag ser mycket spännande resultat inom det här området.
Vilken roll har Cancerfondens givare?
Cancerforskning på den nivå vi nu pratar om kostar pengar. Mycket pengar. Det är utrustning till laboratorier som hela tiden måste uppdateras, avancerade datorer och lön till forskarna själva. Det är ett faktum att vi, utan stöd från varje enskild givare, inte kan finansiera svensk cancerforskning på ett tillfredsställande sätt. Det är vi tillsammans som bestämmer när nästa genombrott kommer. Och min övertygelse är att det väntar runt hörnet!